Jordbruksverket har av regeringen fått i uppdrag att yttra sig om veterinärutredningen. Av uppdraget framgår att Jordbruksverket ska analysera två alternativa förslag, där det ena förslaget ska bygga på Veterinärutredningens huvudförslag om privatisering av nuvarande distriktsveterinärorganisation.
Konsekvenserna för smittskydd och djurskydd vid en privatisering ska analyseras ytterligare och förslag till hur organiserad jour för djursjukvård och beredskap vid utbrott av smittsamma djursjukdomar ska säkerställas, ska lämnas.
Det andra förslaget ska bygga på att en statlig veterinärorganisation och privatpraktiserande veterinärer med fältverksamhet så långt möjligt ska samarbeta för att upprätthålla organiserad jour för djursjukvård och beredskap vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Målsättningen för båda förslagen ska vara ett väl fungerande veterinärväsende och en tillfredsställande veterinär service med avseende på bekämpning och förebyggande av smittsamma djursjukdomar, djurskydd, djursjukvård samt myndighetsutövning. Kritiken mot nuvarande organisation och målsättningen för den veterinära organisationen enligt kommittédirektivet för Veterinärutredningen, (dir. 2005:71) ska beaktas.
Från jordbruksdepartementet uppger man att anledningen till detta uppdrag är att man i remmissvaren från vissa remissinstanser uttalade farhågor om ett försämrat smittskydd och en försämrad beredskap.
Under veterinärutredningens remissomgång 2007 skickade Jordbruksverket mycket snabbt ur sitt eget remissvar till alla de andra remissinstanserna för att försöka påverka dessa. Man bedriver nu en intensiv lobbyverksamhet för sin linje som har som mål att distriktsveterinärsorganisationen skall bibehållas oförändrad. Taktiken man använder sig av är att försöka skapa oro bland politiker och allmänhet genom att påstå att smittskydd och beredskapsverksamhet försämras om distriktsveterinärsorganisationen avvecklas. Man påstår också att statens kostnader för landets veterinärväsende kommer att öka samtidigt som man framför farhågor för att privata monopol skall uppstå.
Det förefaller inte speciellt troligt att Jordbruksverket har ändrat inställning under de månader som förflutit sedan man levererade sitt remissvar till regeringen. Ett remissvar som var fullt av felaktigheter och propagandistiska uttalanden. Det är därför oroande att jordbruksdepartementet väljer att återigen be Jordbruksverket om ett yttrande. För oss i föreningen ViS har det sedan länge varit uppenbart att Jordbruksverket inte kan kombinera sin roll som regeringens expertmyndighet med sin roll som affärsdrivande verk. Det finns ingen möjlighet för regeringen att kunna lita på några som helst utlåtande från Jordbruksverket som så uppenbart till varje pris vill skydda och bevara sin distriktsveterinärsorganisation. Inom veterinärväsendet har vi aldrig någonsin i Sverige sett ett så kundorienterat och marknadsinriktat företag som distriktsveterinärsorganisationen. Inte heller har något företag bedrivit så omfattande eller dyra reklamkampanjer. För oss i egenskap av veterinärer är det uppenbart att mycket av verkets uttalanden inte är korrekta utan enbart är att betrakta som propaganda. Vi vill ha en expertmyndighet som det går att lita på. Det borde regeringen också eftersträva. Man måste t.ex. ha rätt att ställa sig frågan om man kan lita på alla larm om fågelinfluensa och andra farsoter när man vet att Jordbruksverket har monopol på smittskyddsverksamheten och tjänar stora pengar på varje uppdrag. Kan man lita på verkets livsmedelspolitiska uppdrag att värna folkhälsan när man vet att deras distriktsveterinärsorganisation säljer antibiotika och andra läkemedel med 30 % påslag på inköpspriset till landets lantbrukare? Att det inte går att bedriva en opartisk tillsynsverksamhet över landets alla veterinärer, som är ett av verkets uppgifter, när man har egna anställda veterinärer som konkurrerar om kundernas gunst med privatpraktiker torde vara självklart. För oss i ViS är detta inte acceptabelt. ViS vill se ett Jordbruksverk som enbart ägnar sig åt tillsynsverksamhet och myndighetsutövning.
Att kritiken från vissa remissinstanser anges som orsak till att Jordbruksverket återigen skall yttra sig är också oroande. ViS anser att det var tydligt att många av de remissinstanser som ”höll med” Jordbruksverket inte hade satt sig in i vad det hela handlade om. Man köpte helt enkelt de åsikter om försämringar av det ena eller andra som verket planterat ut. I en del fall lyste också en allmänt privatiseringsfientlig politisk inställning igenom.
De remissinstanser som satt sig in frågeställningen ansåg att det är nödvändigt att avveckla distriktsveterinärsorganisationen. Som exempel på sådana kan nämnas de länsstyrelser i de län som är mest smittutsatta. Här är man väl medveten om att alla farsoter kommer in i landets södra delar och att man behöver kompetent personal som tar hand om utbrotten. Man inser att den statliga distriktsveterinärsorganisationen med 350 veterinärer som till 80 % ägnar sig åt smådjur och häst, utspridda över hela landet, varken är kompetent eller kostnadseffektiv i detta avseende.
De remissinstanser som har ekonomisk och juridisk kompetens t.ex. Konkurrensverket, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Justitiekanslern, Svea Hovrätt och Näringslivets regelnämnd inser naturligtvis också att Jordbruksverkets kommersiella verksamhet i kombination med myndighetsutövning är helt oacceptabel och att distriktsveterinärsorganisationen därför måste avvecklas.
Jordbruksverkets dubbla roller undergräver dess trovärdighet som expertmyndighet. Regeringen och andra måste inse att Jordbruksverket ägnar sig åt skrämseltaktik för att rädda distriktsveterinärsorganisationen främst av egenintressen såsom arbetstillfällen och förtjänstmöjligheter för verket. Man kan inte negligera den omfattande Veterinärutredningen som föreslog att distriktsveterinärorganisationen avvecklas successivt.
Länkar:
ATL-artikel.
ViS:s yttrande om att verket skall yttra sig igen.
ViS:s smittskyddsutskotts skrivelse till Jordbruksdepartementet.